En liten huggormsunge ger sig ut för att hitta ett tryggt ställe att sova vintern igenom och möter på vägen skogens äldsta varelse. En barnslig inblick i den finska skogen och dess kretslopp — och boken vars originalillustrationer visades på Naturhistoriska centralmuseet 2025.
Onnimanni 4/2024 översatt från finska
Kissa Koskinen är ännu i början av sin bana som illustratör, men urskiljer sig redan genom sin personliga stil. Sin föregående och första illustration gjorde hen till versagan Simpukka av sin mormor Hannele Huovi. Koskinens bildvinklar är spännande och varierade; igenkännbara varelser och fantasifigurer far obehindrat fram tillsammans på skogsstigarna.
Kangasalan Sanomat översatt från finska
Illustrerad som ett konstverk berättar Kyni ja metsän vanhin om en huggormsunges äventyr. Kyni är ännu liten när den måste börja leta efter ett tryggt ställe att sova vintern igenom. — Vackert skriven och illustrerad erbjuder berättelsen en barnslig inblick i den finska skogen och dess kretslopp.
Utställningen Kyni ja Kaarnakas tar publiken med på en resa in i skogens djup, i spåren av huggormsungen Kyni på väg mot vintervilan. Utställningen visar både illustrationer ur boken och originalverk målade i akvarell. Det finns många missuppfattningar och föreställningar om huggormar. Kyni ja metsän vanhin är ovanlig i det avseendet att man aldrig tidigare har sett en huggorm som huvudperson i finsk barnlitteratur. Med sin bok ville Koskinen och Niemelä lyfta fram det skydd och den empati som skogens minsta invånare förtjänar.
…Under mina skolbesök talar vi ofta om att världen — en helt vanlig närskog eller välbekanta arter — rymmer väldigt mycket som vi ännu inte känner till. Det finns gott om kvar att utforska för kommande generationer. På skolbesök får till exempel Kyni ja metsän vanhin (2024, illustrationer Kissa Koskinen) oftast hela gänget att berätta om sina egna huggormsmöten och bli entusiastiska över allt det vansinnigt intressanta jag hittade när jag undersökte huggormarnas värld.…
